Det ägde rum på en filt i mitten av en park. Luften var kvav och kläderna lätt fuktiga.

Kapsyler lämnade flaskhalsar och de tomma magarna fylldes av rusdryck.

Någon svamlade. Någon annan framstod som passiv.

En tjejflock smög in bland träden för att kissa.

 

Jag ville hellre komma med en bortförklaring. Gömma mig hemma. Slippa gå ut.

 

Jag satt där på min vita filt. Blyg, introvert.

Hade svårt för det sociala. Kände mig lätt utanför.

Jag var den passiva flickan i madickenklänning som helst ville sjunka genom jorden.

Malplacerad. Fel klädd.

 

Jag drack snapsen. Groggen. Och det jag själv hade med mig.
Utbytte ett par ord med folk som satt på de andra filtarna.
Åt av den solvarma maten.

 

Ångest smög sig in i kroppen igen. En tryckande känsla över bröstet.

 

Solen försvann bakom träden.
En tafatt konversation med en gänglig pojke och ett parti kubb senare valde jag att gå.

Gå innan kvällen ens hade börjat.